Bakgrund: Styrketräning kan öka muskelstyrka och muskelmassa för såväl otränade motionärer som vältränade elitidrottare. Teorierna kring effekterna av olika typer av styrketräning baseras i stor del av forskning på otränade individer. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken form av styrketräning som ger en frisk, redan vältränad individ störst ökning i Maximal Styrka och/eller muskelmassa. Metod: Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av studier som avhandlat olika styrketräningsformer på vältränade individer med >2 månaders erfarenhet utav styrketräning och som utvärderat resultatet i Maximal Styrka eller muskelmassa. Artiklar söktes i databasen PubMed.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hos vältränade om det fanns något samband mellan Maximal Styrka, effektutveckling och snabbhet, dvs tester som till stor del speglar anaerob kapacitet. Syftet var också att undersöka om det här fanns någon skillnad och/eller likhet mellan kvinnor och män.(1) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och Maximal Styrka? (2) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och snabbhet? (3) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan Maximal Styrka och snabbhet? (4) Hur ser det eventuella sambandet ut, på ovanstående frågeställningar, hos kvinnor och män?Metod: Metoden var kvantitativ och laborativ, utformad för att undersöka det eventuella sambandet mellan snabbhet, Maximal Styrka och effektutveckling ? Detta testades genom tre olika fysiologiska tester. Testerna genomfördes på en grupp bestående av 10 män (ålder 24,4±2,8 år, kroppsvikt 78,9±9,7 kg och längd 175,6±7,5 cm) och 10 kvinnor (ålder 24,1±1,7 år, kroppsvikt 65±8,0 kg och längd 167±5,7 cm) som var vältränade men hade olika idrottsbakgrund. Målet var att, utifrån den undersökta gruppen, kunna göra uttalanden om en större population.

Tidigare studier har visat en korrelation mellan muskelgrupper, särskilt gällande styrka mellan olika muskelgrupper i samma extremitet. Syftet med den här studien var att se om maximal isokinetisk muskelstyrka i låret korrelerar med maximal isometrisk handgreppstyrka hos friska individer >60 år. Exklusionskriterier var muskuloskeletala besvär, hjärt? kärlsjukdom, KOL, RA, Gonartros eller pågående infektion. Isokinetisk benstyrka mättes på 25 försökspersoner >60 år i Biodex System 3 och isometrisk handgreppstyrka mättes med Grip-D.

Skillnaden i muskelstyrka mellan dominant och ickedominant ben hos fotbollspelare hartidigare studerats. Det finns inget enhälligt resultat om vilket ben som är starkast eller om detalls föreligger någon skillnad. Tidigare forskning har utfört mätningarna i sittandeutgångsposition vilket inte stämmer överens med fotbollspelares huvudsakliga aktivitet. Syftetmed uppsatsen var att, hos en grupp fotbollspelare i division ett och två, beskriva och jämföraden maximala muskelstyrkan mellan dominant och ickedominant ben. Datainsamlingenutfördes i en liggande utgångsposition då detta ger liknande muskellängdsförhållandet somvid stående.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas Maximal Styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? MetodEn kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla Maximal Styrka.

De senaste åren har CrossFit expanderat enormt i antalet utövare och gym över hela världen. CrossFit är ett styrke- och konditionsprogram som bygger på ständigt varierande funktionella rörelser utförda under hög intensitet och olika tidsintervall. Effekten av CrossFit-träning har i dagsläget endast undersökts av ett fåtal artiklar och är inte i korrelation med den snabba ökningen av träningsformen. Det krävs därför större insikt i träningseffekten av CrossFit-träning och hur den påverkar den fysiska förmågan.Syftet var att studera effekten av 8 veckors CrossFit-träning på explosiv muskelstyrka, rörlighet, submaximal syreupptagningsförmåga och maximala muskelstyrkan. Studien genomfördes som en Single-System Experimental Design med ABA-design.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen har varit att jämföra två olika styrketräningsmetoder med olika grader av ocklusion för träning av musculus (m.) biceps brachii med avseende på styrka och hypertrofi.- Vilken av de två träningsmetoderna påverkar mest effektivt biceps brachiis styrkeutveckling?- Vilken av de två träningsmetoderna påverkar mest effektivt biceps brachiis storlek?MetodSju manliga försökspersoner fördelade på två grupper (tre i relaxationsgruppen, fyra i kontraktionsgruppen) fick genomgå två tester för att mäta Maximal Styrka i m. biceps brachii samt ett test för att mäta överarmens omkrets. Därefter fick de träna specifik bicepsträning tre gånger i veckan under fem veckor för att åter testas. Skillnaden i träning för de båda grupperna bestod av en tydlig relaxation (avslappning) en gång under varje rörelsecykel för relaxationsgruppen (relaxationen varade i ca en sekund och utfördes då hanteln var längst ner i rörelsen) medan kontraktionsgruppen ombeddes att kontrahera (spänna) muskeln under hela rörelseförloppet.

Inom sjukgymnastiken används mätning av muskelstyrka för att utvärdera och planera rehabiliteringsperioder. Isokinetiska dynamometrar och one repetition maximum (1RM) är två vanliga metoder för att mäta muskelstyrka. Efter en skada på främre korsbandet (ACL) sker en muskelatrofi av bland annat mm. quadriceps och hamstringsmuskulaturen och det är därför viktigt att kunna utvärdera dessa muskler. Genesis Single är en ny tränings- och utvärderingsmaskin på vilken inga tidigare studier gjorts.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att på äldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period på åtta veckor med styrketräning som utförs tre gånger i veckan. Frågeställningarna var: Hur påverkas statisk och dynamisk Maximal Styrka i främre lårmuskulaturen av styrketräning? Är det någon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lårmuskulaturen före och efter styrketräningsperioden? Är det någon skillnad i förändring mellan benstyrka uppmätt med isokinetisk teknik jämfört med uthållighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur påverkas maximal syreupptagningsförmåga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av träningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej påtagligt aktiva män och kvinnor i åldrarna 66-79 år.

Syftet var att undersöka hur alkohol påverkar den fysiska prestationen cirka 10 timmar efter alkoholintag (?dagen efter?). Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvensen och den skattade maximala syreupptagningsförmågan vid ett submaximalt arbete på cykel? Hur påverkas den subjektiva ansträngningen vid ett submaximalt arbete på cykel? Hur påverkas den explosiva styrkan i benmuskulaturen vid ett enbenslängdhopp? Hur påverkas den maximala isometriska styrkan i knästräckarmuskulaturen? Metod Fem män genomförde vid två olika tillfällen, tre olika tester. Submaximal syreupptagningstest på cykel, enbenslängdhopp och ett isometriskt styrketest för knästräckarmuskulaturen i en biodexmaskin.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att beskriva svenska elitseglares fysiska kapacitet mätt med Sveriges Olympiska Kommittés Fysprofil.MetodFjorton svenska seglare på elitnivå, fem kvinnor och nio män, inkluderades i studien för att genomgå Svenska Olympiska Kommitténs Fysprofil, innehållande följande tester; roddergometer, brutalbänk, chins, greppergometer, knäböj med skivstång, bänkdrag, squat jump och counter movement jump med armsving. Testerna utfördes på Bosön (Stockholm). Statistiska analysen utfördes med programmet Statistica för jämförelse inom och mellan testpersonerna och presenteras som medelvärde och standardavvikelse (SD) .ResultatMaximal syreupptagningsförmåga mätt med roddergometer var för kvinnor 2,9L/min (0,1) och män 4,7L/min (0,5). Syreupptagningsförmågan per kilo kroppsvikt och minut för kvinnor 46,7ml (1,7) och för män 58,4ml (3,2). Den uppmätta roddsträckan under fyra minuter var för kvinnor 1040,8m (9,1) och för män 1215,3m (53,7).

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas Maximal Styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? MetodEn kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla Maximal Styrka.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att på äldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period på åtta veckor med styrketräning som utförs tre gånger i veckan. Frågeställningarna var: Hur påverkas statisk och dynamisk Maximal Styrka i främre lårmuskulaturen av styrketräning? Är det någon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lårmuskulaturen före och efter styrketräningsperioden? Är det någon skillnad i förändring mellan benstyrka uppmätt med isokinetisk teknik jämfört med uthållighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur påverkas maximal syreupptagningsförmåga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av träningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej påtagligt aktiva män och kvinnor i åldrarna 66-79 år.

Starka samband har tidigare framkommit mellan den maximala styrkan i knäböj på två ben och sprintkapacitet rakt fram på varierande distanser men inte på sprintkapacitet i agility. Gemensamt för de flesta studier är dock att styrketesterna endast utförts på två ben.Syftet med studien var att undersöka korrelationen mellan Maximal Styrka i enbensknäböj i smith-maskin och sprintförmågan i löpningar, både rakt fram och med riktningsförändringar.Testgruppen bestod av 19 män (23,9 ± 2,5 år) med regelbunden träningserfarenhet av intermittenta lagsporter. Sprinttester gjordes på 5, 10 och 20 meter rakt fram samt ett zigzag agilitytest för att testa sprintkapacitet med riktningsförändringar. Enbensknäböj i smith-maskin genomfördes med stången på axlarna och ett djup på 110 grader vinkel mellan femur och tibia.Resultaten av studien visade på signifikanta korrelationer mellan den maximala styrkan i enbensknäböj och sprintkapaciteten på 5 och 10 meter samt i agility. När den maximala styrkan var relaterad till kroppsvikten hittades signifikanta korrelationer mellan 5 och 20 meter samt i agility.

Akut hamstringskada är en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag på elitnivå drabbas per år av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid på i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jämfört med det icke skadade benet.